fredagen den 28:e januari 2011

Fula påhopp motverkar en viktig debatt

I tisdags hade Hans Bergström på DN en ledare med rubriken ”Sjunga med Änglarna”. I den berör han debatten om invandringen eller rättare sagt svårigheterna med att driva en debatt om invandring och de eventuella problem som uppkommer av den. Läser man några bloggar och andra kommentarer om detta så är det flera som påpekar att man visst får debattera invandring och de som hävdar att det är svårt att föra någon saklig debatt accepterar inte att få motargument. Riktigt så enkelt är det dock inte. Visst får man debattera invandring och det görs också men den som initierar debatten får ofta finna sig i att värja sig mot anklagelser om främlingsfientlighet och rasism. De sakliga argument i debatten försvinner och i stället hamnar fokus på om den som initierat debatten är främlingsfientlig eller inte.

Ett tydligt exempel på detta är debatten om krav på språkkunskaper i svenska för medborgarskap som Folkpartiet förslog under valrörelsen 2002. Folkpartiet ansåg att en av de främsta orsakerna till att många med utländskhärkomst hamnade i arbetslöshet och utanförskap berodde på att man hade för dåliga språkkunskaper i svenska. För att råda bot på detta ville partiet att Sverige (liksom många andra länder i Västvärlden) skulle införa språkkrav för medborgarskap för att därigenom skapa incitament till att lära sig svenska. Kritiken lät inte vänta på sig. Hade kritiken varit rent saklig så hade det funnits två spår. Antingen hade man tyckt att de problem som Folkpartiet pekade på inte fanns och således var de åtgärder som partiet förslog onödiga eller så delade man den problembild som Folkpartiet beskrev men att den lösning partiet föreslog var felaktig och stället skulle man föreslå andra lösningar. Nu blev inte kritiken rent saklig. Folkpartiet anklagades för att flörta med främlingsfientliga krafter och röstfiska i grumliga vatten. Det spelade ingen roll att Folkpartiets uttalade avsikt med detta förslag och andra förslag handlade om att få en bättre integration av invandrare i samhället så att Sverige skulle kunna fortsätta vara ett öppet samhälle mot omvärlden. Partiet hade blivit främlingsfientligt enligt kritikerna även om man var för en generös invandringspolitik. Att det rent logiskt inte hänger ihop att vara främlingsfientlig och samtidigt för en generös invandringspolitik spelade ingen roll. Den som pekar på problem som berör invandring måste ha grumliga avsikter. Folkpartiet har sedan dess haft svårt att tvätta av sig denna stämpel. Anklagelser om främlingsfientlighet kommer då och då upp med hänvisning till Folkpartiets förslag från 2002.

Oron över att anklagas för tveksam inställning till invandring och därmed få svårigheter med att argumentera för sin sak kom till uttryck i förra söndagens (23/1) ”God morgon, världen!” och ”Agenda” när Annika Ström-Melin respektive Peter Wolodarski (båda ledarskribenter på DN) skulle försvar vad utrikesministern och migrationsministern hade gjort och sagt till den amerikanska ambassadören i Bagdad 2007. Båda var måna om att påtala att de var för en generös och human asylpolitik innan de försvarade ministrarna. Uppenbarligen befarade de båda ledarskribenterna att om de inte sa detta så skulle ett försvar av ministrarna kunna uppfattas som att man var för en restriktiv asylpolitik eftersom ministrarna ville att Irak skulle ta emot sina medborgare som inte fick stanna i Sverige. Detta trots att ministrarna samtidigt hade sagt att tre fjärdedelar av alla irakier som då kom till Sverige skulle få stanna, vilket kan knappast vara ett uttryck för en restriktiv asylpolitik.

torsdagen den 27:e januari 2011

Gävle behöver ett så bra krogliv som möjligt under gällande lagstiftning

Det är bra för Gävle att ha ett brett utbud av krogar och rikt nöjesliv. Gävle ska vara en bra plats att verka i för krögare. Det är något som vi ska verka för men samtidigt har vi som åtagit oss förtroendeuppdrag ansvar för att de lagar som riksdagen har stifta efterlevs inom krogbranschen. När socialnämndens individutskott beslutade igår att dra in alkoholtillståndet för Läkerol Arena så skedde det på grund av flera övertramp av gällande bestämmelser. Om beslutet håller i förvaltningsrätten återstår att se, men bedömer de förtroendevalda att gällande bestämmelser inte efterlevs så måste de agera i enlighet med de lagar som riksdagen har beslutet.

Värt att notera är att under samma möte som individutskottets förtroendevalda beslutade att dra in serveringstillståndet för Läkerol Arena så beslutade man också om att bifalla en annan krögares ansökan om serveringstillstånd.

GD1, GD2, GD3, AB1, AB2, AB3

tisdagen den 25:e januari 2011

Slutar som ordförande i kommunala handikapp-/tillgänglighetsrådet

Idag beslutade kommunstyrelsen att utse en ny ordförande för kommunens tillgänglighetsråd (det som tidigare hette handikapprådet). Trots att handikappföreningarna har uttryckt önskemål om att jag skulle sitta kvar som ordförande för rådet även denna mandatperiod, valde de rödgröna kommunledningen att välja en ur det egna ledet. Det är inte så mycket att orda om detta. Majoriteten bestämmer. Jag är tacksam för det uttalade stöd jag har fått från handikapprörelsen och mitt engagemang i tillgänglihetsfrågor och rättigheter för människor med funktionsnedsättning är inte beroende av att jag får vara ordförande. Eftersom jag hade på känn att den rödgrön kommunledning inte vill fortsätta låta någon från oppositionen få vara ordförande (bara det faktum att jag har fått vara ordförande under en mandatperiod är i sig historiskt i det s-styrda Gävle) så hade jag förvarnat handikapprörelsen om att deras önskan inte skulle bli hörd. Mitt löfte till handikapprörelsen om att jag inte skulle lämna rådet står dock fast och jag kommer sitta kvar - men som sagt inte längre som ordförande.

fredagen den 21:e januari 2011

M + S = Sant i Region Gävleborg

Idag hade Region Gävleborg sitt första fullmäktigesammanträde sedan valet. På dagordningen stod val till ordförandeposten och två vice ordförandeposter i regionstyrelsen (regionstyrelsen kan man säga motsvarar kommunstyrelsen i en kommun). Inför det arbetet hade en valberedning med representanter för alla partier arbetat fram ett förslag. Under arbetet visade det sig att det fanns möjlighet att få en majoritet för en folkpartist som ordförande i regionstyrelsen. Detta var historiskt i ett län som annars domineras av socialdemokraterna som alltid har varit självskrivna för varje ordförandepost. Det nya arbetarpartiet Moderaterna valde dock att skjuta denna möjlighet i sank genom att bakom ryggen på övriga allianspartier göra upp med socialdemokraterna om att de skulle stödja en socialdemokratisk ordförande om de själva fick första vice ordförandeposten. Man nöjde sig dock inte bara med detta. Man gjorde också upp om att höja arvodena för den socialdemokratiske ordföranden och den moderate förste vice ordföranden mer än vad man tidigare hade gjort upp med övriga partier. Den andre vice ordförandeposten som innehas av Centerpartiet var inte aktuell för någon höjning.

Det lär finnas två arbetarpartier i Gävleborg. Ett nytt och ett gammalt. Någon skillnad på dem kunde man inte se idag.

torsdagen den 20:e januari 2011

Något som SD inte svarar på

För snart två veckor sedan var Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson med i Sveriges Radios Lördagsintervju på P1. Han fick frågan hur sverigedemokraterna vill minska asylinvandringen till Sverige. Jimmie Åkesson svarade att Sverigedemokraterna vill bara att Sverige ska ta emot konventionsflyktingar och kvotflyktingar. De som idag enligt lagstiftningen klassas som alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande skulle inte få beviljas uppehållstillstånd enligt Åkesson. I denna grupp finns de personer som ansöker om skydd på grund av krig eller andra våldsamma motsättningar i deras hemländer och personer som riskerar dödsstraff, tortyr eller utsättas för annan grym och förnedrade behandling. I det senare fallet rör det sig inte om personer som söker skydd undan förföljelse på grund av deras ras, nationalitet, religion, kön, sexuella läggning, politiska åsikter eller tillhörighet till en viss samhällsgrupp, vilket är den grupp av asylsökande som kallas konventionsflyktingar. Anledningen att de kallas så är att det är denna grupp som av FN definierades som flyktingar enligt den så kallade Flyktingkonventionen (även kallad Genèvekonventionen) från 1951. Vad det rör sig om är alltså andra personer som riskerar att dödas eller utsättas för andra svåra övergrepp men inte på grund av att de är förföljda enligt FN:s definition. Till exempel en person som begår otukt (d.v.s. har sexuellt umgänge utanför äktenskapet) kan i vissa muslimska länder bli straffad med avrättning genom stening eller spöstraff. Personen ifråga är inte förföljd enligt FN:s definition, men på grund av det lagbrott man har begått riskerar man livet. Tanken bakom att Sverige ger skydd även till personer som försöker undkomma att skadas i krig eller riskerar dödsstraff och tortyr men som inte är att betrakta som förföljda enligt Flyktingkonventionen är att Sverige inte ska medverka till att människor dödas eller torteras, då Sverige har förbundit sig att respektera de mänskliga rättigheter genom till exempel Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (även kallad Europakonventionen). I nämnda konvention stadgas att varje människa har rätt till liv och får inte utsättas för tortyr.

Sverigedemokraterna menar att om Sverige inte längre ger skydd till dem som flyr undan krig och eller dödsstraff och tortyr så kommer färre asylsökande söka sig till Sverige och definitivt färre kommer få uppehållstillstånd då andel som anses vara flyktingar enligt Flyktingkonventionen ligger mellan fem och tio procent av de ärenden som avgörs av Sveriges migrationsmyndigheter. Antagligen skulle asylinvandringen till Sverige minska med denna politik, men samtidigt skulle Sverige inte längre erbjuda skydd för den som flyr från krig eller risker stenas för att man har haft sexuellt umgänge utanför äktenskapet. Sverige skulle till och med kunna hamna i det läget att man bidrar till att en steningsdom verkställs genom att man återsänder den som har kommit hit och ansökt om skydd av denna orsak.

Hur Sverigedemokraterna ställer sig till detta förhållande gav inte Jimmie Åkesson något svar på i intervjun. Att säga att man vill minska invandringen är en sak. Att säga att man är bredd på att neka människor skydd mot krig, dödsstraff och tortyr är en annan. Man skulle onekligen vilja veta hur långt Sverigedemokraterna är beredda att gå?

onsdagen den 19:e januari 2011

Högre a-kassa för deltidare ger jobb?

Professorn i nationalekonomi Bertil Holmlund presenterade igår sitt förslag att ge en generösare a-kassa för deltidsarbetslösa än för heltidsarbetslösa. Idag är det precis tvärt om. Förslaget finns med i en bilaga till finansdepartementets Långtidsutredning om framtidens arbetsmarknad. Enligt analysen över statistiken kring arbetslöshet framgår att deltidsjobb ofta fungerar som en språngbräda till heltidsarbete. En bättre a-kassa för deltidsarbetslösa ökar drivkrafterna för helt arbetslösa att ta ett jobb på deltid.För att motverka att de i stället fastnar i deltidsarbetslöshet ska ersättningen trappas av med tiden. Det blir en vinst för samhället, även om den högre ersättningen kan leda till att deltidsarbetslösa inte är lika benägna att söka jobb. Den risken, att de stannar kvar i deltid, får man också angripa med andra åtgärder, som till exempel en arbetsmarknadspolitik där man har kontroll och sanktioner även för de deltidsarbetslösa så att de står till arbetsmarknadens förfogande och att de söker jobb aktivt.

När Alliansregeringen försämrade a-kassevilkoren för deltidsarbetslösa var anledningen att alltför många arbetade deltid och kompenserade sig med att ta ut ersättning från a-kassan för att få en heltidsinkomst. Det fanns således inget incitament för dessa att söka heltidsjobb. Samtidigt skapade man nya problem då det i praktiken blev bättre att vara heltidsarbetslös och gå på ersättning än deltidsabetslös och delvis försörja sig själv.

Kring detta har jag ofta fått frågor och många har påpekat att regeringens förändring går emot arbetslinjen eftersom den inte uppmuntrar heltidsabetslösa att ta deltidsjobb i väntan på att man får en heltidsanställning. Det blir i praktiken bättre att inte jobba överhuvudtaget än att ta de möjligheter man har till egen försörjning. Jag har alltid tyckt att det funnits en poäng i den kritiken samtidigt som jag inte vill ha tillbaka det gamla systemet där det inte fanns något tydligt incitament att gå från deltidsabetslös till heltidsanställd. Bertil Holmlunds förslag bör övervägas noga av regeringen. Arbetslinjen ska ligga fast men det skadar inte justera de skevheter som finns. Det ska alltid löna sig att ta ett jobb framför att gå heltidsarbetslös, även om jobbet är på deltid.

onsdagen den 12:e januari 2011

Rättssäkerheten måste få gå före även i skolans värld

En statlig utredning har föreslagit att elever ska kunna överklaga sina slutbetyg i nian och på gymnasiet. Skälet till att eleverna ska kunna överklaga betygen är att betygssättning är att anse som myndighetsutövning och att slutbetygen kan få stor påverkan på elevens framtidsmöjligheter.

Utbildningsminister Jan Björklund uppger till medierna att han ska lyssna in remissinstanserna, men preliminärt anser han att förslaget inte ska genomföras då han bedömer att det drar med sig ökade kostnader för skolan och onödig byråkratisering.

Jan kanske har en poäng, men hans invändning kan användas mot all myndighetsutövning i landet. Om det inte skulle vara möjligt överklaga något myndighetsbeslut i Sverige så skulle samhället spara åtskilliga miljarder kronor i utebliven byråkratisering. Anledningen till att man kan överklaga myndighetsbeslut, trots den därmed ökade kostnaden för samhället, är för att garantera invånarna i landet rättstrygghet mot godtyckliga myndighetsbeslut. Varför ska inte den rättstryggheten gälla vid betygssättning? Trots allt ett slutbetyg kan få långtgående konsekvenser för en ung människas valmöjligheter i livet. Som liberal tycker jag att man inte ska ta lätt på åtgärder som begränsar människor i deras valmöjligheter i livet. Därför är min preliminära utgångspunkt att det är rätt att låta elever kunna överklaga sina slutbetyg och att det behövs starkare skäl än ökad byråkratisering och kostnader för att inte stärka elevernas rättssäkerhet i för dem livsavgörande myndighetsbeslut.

DN, SvD

tisdagen den 11:e januari 2011

C+FP+KD+M = K och L

Sedan ordförandena för respektive ungdomsförbund för Folkpartiet och för Centerpartiet framfört idén om att de båda partierna borde slås samman är det många som har uttryckt åsikter om detta. Även våra lokala tidningar i Gävle har känt sig manade att tycka till. Jag tycker det är bra att diskussionen förs, men jag tror inte att så kommer bli fallet av flera skäl. Även om det finns saker som förenar så känner jag att Centerpartiet inte riktigt har bestämt vilken väg man ska gå. De liberala strömningar som funnits i Centerpartiet under Maud Olofsson kanske försvinner med en ny partiledare. Ser man bara här i länet så är det inte många centerpartister som definierar sig som liberaler.

När ändå diskussionen förs om partisammanslagning varför inte gå hela vägen och slå ihop de borgliga partierna till två partier - ett liberalt och ett konservativt? Finns det fler ideologier inom den borgliga sfären som motiverar fler partier?

AB, GD

måndagen den 10:e januari 2011

Nytt år och dags att börja blogga igen

Efter en krävande höst, med allt arbete efter valrörelsen kan man nu äntligen börja sikta framåt. Jag har fått nya förutsättningar att arbeta politiskt i och med det nya året vilket gör att jag har mer tid till mitt förfogande och känner nu att det är dags att börja blogga igen. På snart återseende.